Ansök
Om oss

Per Rohlin, Emma Rova och Charlotte Lennartsdotter undersöker lärandet ute i fält.

De vill vända boktrenden i biologin

Hon funderade över skillnaden på att lära sig biologi ute i naturen och i klassrummet. Nu har lektorn Emma Rovas tankar blivit ett forskningsprojekt.
- Jag vill vända boktrenden, undervisa om naturen där naturen finns och låta eleverna gå ut och uppleva, säger hon.

Det började med en tanke för flera år sedan. Emma Rova, lektor på Kunskapsskolan i Enköping, undervisar i no-ämnena och teknik. Men det hon brinner mest för är biologi.

- Evolutionen är helt fantastisk. Det har jag tyckt sedan jag var liten. Det är så spännande med biologi, att se alla anpassningar hos djur och växter och hur ekosystemen fungerar, säger hon.

Samtidigt menar Emma att biologiämnet har blivit mer av ett läsämne.

- Det är lite konstigt. Naturen finns runt omkring oss, även i stadsmiljöer, och det är helt gratis att gå ut. Dessutom är det ganska svårt att läsa sig till hur våra ekosystem fungerar och att inte få se olika arter på riktigt kan döda lusten att lära sig, säger hon.

Första steget

Sagt och gjort. När Emma fick sin lektorstjänst på Kunskapsskolan i Enköping bestämde hon sig för att starta ett forskningsprojekt tillsammans med två andra lärare - Charlotte Lennartsdotter i Ystad och Per Rohlin i Katrineholm. De satte igång i augusti förra året.

Första steget var att låta eleverna genomföra en fältstudie i biologi i Enköpings vattenpark. Där renas dagvattnet från nederbörd, som rinner från exempelvis hustak, vägar och parkeringsplatser, på ett naturligt sätt genom olika ytor, dammar och växter.

- Det är jättehäftigt, så jag ville att vi skulle göra en undersökning där i smågrupper med hela årskurs 9, säger Emma.

”Viktigt att eleverna får vara med och bestämma”

Tanken var att skapa en undervisningssituation i fält, där eleverna var fria att formulera egna frågeställningar om de ville. Men det fanns också färdiga förslag på saker att undersöka.

- Det är ju viktigt att våra elever får vara med och bestämma. Vissa har tänkt ut egna projekt, medan andra har använt våra förslag. Sedan har de fått göra en planering och efter lektionens slut skriva en kort rapport om vad de kommit fram till, säger Emma.

Elevernas samtal ute i fält

Den stora frågeställningen för henne och kollegorna har varit vilken typ av lärande som framkommer i elevernas samtal i fält och forskningsarbetet har utgått från tre cykler. Den första i Enköping, den andra i Ystad och den sista i Katrineholm. Inför varje ny cykel har forskningsgruppen förfinat och optimerat sina metoder för att få fram det bästa sättet att lära sig på. Elevgrupper har filmats och Emma och hennes kollegor har dessutom gjort ljudupptagningar, som sedan transkriberats och analyserats.

Nu håller materialet från den sista cykeln på att bearbetas. Men redan nu har forskningsgruppen kommit fram till vissa slutsatser.

- Vi har bland annat sett att eleverna tycker att den här typen av lärande är en glädjefull upplevelse och att de visar ett intresse, nyfikenhet och engagemang, som man inte ser i lektionssalen. De pratar också mycket om metod och resonerar om samband i naturen, något vi hoppades se och hade som tes, säger Emma.

”Alla ska känna sig trygga”

Hon berättar att hon och kollegorna också har upptäckt att själva gruppsammansättningen har varit viktig.

- Alla elever ska känna sig trygga, så att alla vågar prata. Sedan är det bra att blanda grupperna och ha med elever som siktar mot olika mål. De som har högre mål kan då lyfta de andra och det blir en bra diskussion.

Enligt Emma visades det sig också vara smart att ha stödfrågor till fältstudien och att en lärare gick runt och stimulerade diskussionen när den avstannande. 

Mer praktisk undervisning

Hur kan det här appliceras på den faktiska undervisningen?
- Själva tanken är ju att föra in mer praktisk undervisning och fler fältmoment i biologiämnet. Att en klass får ett par timmar per termin ute i fält, där man har undervisning och undersöker naturen, befäster lärandet mer effektivt än att bara läsa till sig kunskapen. Eleverna minns upplevelsen på ett helt annat sätt. Att sedan kunna koppla dessa kunskaper till närområdet och något verkligt skapar dessutom en känsla hos eleverna av att det vi lär oss är viktigt, säger Emma.

Hon tycker det har varit väldigt roligt att jobba med projektet.

- Ett sådant här undervisningstillfälle är mycket lättare att komma ihåg än om man bara skulle läsa om det i en bok i en dammig lektionssal. Vi har gett eleverna något extra, säger Emma Rova.

© Kunskapsskolan i Sverige AB 2018

Vi använder cookies för att förbättra din upplevelse av vår webbplats. Läs mer om hur vi använder cookies här.