”Arbetet med framtidsförmågorna ger trygga elever”

För flera år sedan bestämde sig Kunskapsskolan för att ta fram ett antal olika förmågor som eleverna skulle ha möjlighet att utveckla.

– Utgångspunkten var att undersöka vad eleverna får med sig från oss utöver ämneskunskaper. Sedan adderade vi fler förmågor som experter, näringslivet och forskare tyckte till om, säger Karin Rådberg.

Det här var ett gediget arbete där både föräldrar, elever, forskare och experter inom näringslivet intervjuades. Tillsammans tog man reda på vad som är viktigt att ha med sig på ett personligt plan för att klara sig så bra som möjligt i skola och livet - nu och i framtiden.

Öka sin självkännedom
Från början togs 30 olika förmågor ut. De kokades sedan ner till sex stycken så kallade framtidsförmågor.

– Arbetet med framtidsförmågorna handlar mycket om att eleverna att ska öka sin självkännedom för att kunna ta sig vidare i sin utveckling. En förmåga är till exempel lära att lära och då jobbar vi med hur man lär sig bäst och vilka strategier man kan använda för sina studier, säger Karin Rådberg.

En annan förmåga hon tar upp är att samarbeta. Då jobbar eleverna med hur man kommunicerar med varandra, lyssnar och vågar göra sin röst hörd.

– Här gäller det att hitta metoder för att skapa de bästa förutsättningarna att jobba i grupp, säger Karin Rådberg.

Skapar trygga elever
Hon menar att arbetet med förmågorna skapar trygga elever.

– När man reflekterar över sig själv och vet hur man fungerar i olika situationer är det lättare att välja en strategi för att hantera dem. När jag var ute i skolorna och samlade in elevernas åsikter om förmågorna fick jag till exempel höra att en elev trodde att han var jättedålig på att planera. Men i och med förmågearbetet kom han på att han faktiskt var väldigt duktig på det. Det var själva genomförandet som var svårare för honom och då var det just det han fick träna på, säger Karin Rådberg.

Hur skiljer sig Kunskapsskolan från andra skolor när det gäller att arbeta med elevernas personliga utveckling?
– Jag kan inte säga hur andra gör. Men det jag ser som en fördel med framtidsförmågorna är att vi har ett gemensamt språk för det här arbetet i hela organisationen och att vi i och med det jobbar på ett strukturerat sätt. Det handlar ju hela tiden om eleverna, att de ska få jobba med hela sin person och att vi ska kunna ge dem så många färdigheter som möjligt. Förmågearbetet gjorde dessutom att vi fick beröm från Skolinspektionen för hur vi på ett systematiskt och strukturerat sätt arbetade med kapitel 1 och 2 i läroplanen. Det blev ett kvitto på att vi gör något bra.

Skolorna har arbetat tillsammans
Under våren har lärarna extra fokus på förmågorna i ämnesundervisningen. Vad gör de då?
– Vi har haft något som heter Förmågedagen, där alla skolor har arbetat tillsammans utifrån ett material från vår pedagogikavdelning. Syftet har varit att utveckla och fördjupa resonemanget kring framtidsförmågorna och tillsammans titta på hur de kan användas och utvecklas i ämnesundervisningen. Men vi har också undersökt hur ämnesundervisningen kan utvecklas utifrån framtidsförmågorna, säger Karin Rådberg.

Hon berättar att allt som kommit fram under Förmågedagen just nu gås igenom av pedagogikavdleningen för att skapa stödstrukturer och annat material.

– Det är väldigt intressant att se hur sådana här metoder växer fram, säger Karin Rådberg.

Här kan du läsa mer om Kunskapsskolans framtidsförmågor.