Ny Kunskapsrapport om praktisk-estetiska ämnen: En kvalitativ studie kring bedömningspraktiker

En mycket central del i lärares praktik är betygsättningen. Detsamma gäller för rektorer och skolledning, som arbetar för att skapa förutsättningar för att främja lärarnas arbete med rättvisande och likvärdiga betyg.

I Kunskapsrapporten Fokus på bedömning – en kvalitativ studie kring bedömningspraktiker i bild, hem- och konsumentkunskap samt slöjd presenteras en kvalitativ studie där lektorn Camilla Gåfvels intervjuat lärare i bild, hem- och konsumentkunskap och slöjd för att bättre förstå dessa bedömningspraktiker.

I rapporten presenteras hur lärare går tillväga vid betygsättning och indikationer på vad som är viktigt i arbetet med rättvisande och likvärdig betygsättning.

Studien är gjord på initiativ av Kunskapsskolan och projektet har drivits av Kunskapsskolans pedagogik- och utvecklingsavdelning. Stina Myringer-Karlsson är chef för avdelningen.  

Kunskapsskolan ville fördjupa samtalet

Varför har Kunskapsskolan tagit initiativ till den här rapporten?

- Betygsättning är en central del i skolans verksamhet. Under en tid har debatten kring betygsättning handlat om “glädjebetyg” och lärares betygsättning i de praktiskt estetiska ämnena har ifrågasatts. Det finns en klar risk i att samtalet kring betyg inte fördjupas mer än frågan om huruvida glädjebetyg sätts eller inte, säger Stina Myringer-Karlsson. 

Hon menar att en enkel, men inte så bra lösning, skulle vara att lärare ska sätta lägre betyg, men att Kunskapsskolan istället ville fördjupa samtalet.  

- Syftet var att få en bild av hur lärare i olika praktisk-estetiska ämnen gör då de sätter betyg och titta på hur bedömningskulturen i respektive ämne ser ut. Detta för att kunna föra samtal kring likvärdig och rättvisande bedömning. Inför den här rapporten valde vi ut ämnena bild, slöjd samt hem- och konsumentkunskap och lärare från både kommunala skolor och friskolor intervjuades, säger Stina Myringer-Karlsson. 

”En bedömningskultur som behöver synliggöras”

Vad är de stora lärdomarna som kommit från studien?

- En lärdom är att det inom varje ämne finns en bedömningskultur som behöver synliggöras och att det finns en tyst kunskap som behöver artikuleras. Ett exempel från studien beskriver hur lärare i olika ämnen fokuserar på slutprodukten och i andra ämnen mer på processen vid bedömningstillfället, säger Stina Myringer-Karlsson. 

Hon menar att det är viktigt att lärare får förutsättningar att prata med andra lärare i samma ämne. 

- Till exempel om vad eleven egentligen kan och hur det tar sig uttryck i klassrummet. Det är inte ovanligt att lärare i praktiskt estetiska ämnen är ensamma i sina ämnen på skolan och då behöver huvudmannen organisera för forum där ämnesspecifika frågor kring betyg och bedömning kan föras. 

Stina Myringer-Karlsson berättar att Kunskapsskolan arbetar med de här utmaningarna genom att organisera ämnesnätverk, där en lärare från varje grundskola möts.  

- Dessutom deltar vi i olika samverkansarenor med universitet och andra huvudmän. Den nya studien ser vi nu som en grund till att fördjupa samtalet kring betyg och bedömning samtidigt som det behövs fler liknande studier, säger Stina Myringer-Karlsson.

Camilla Gåfvels, som är lektor vid Institutionen för bild- och slöjdpedagogik på Konstfack, har stor erfarenhet av undervisning och forskning i de praktiskt estetiska ämnena.

Här kan du läsa hela rapporten.